Äntligen

Äntligen har jag gjort det, spräckt milen! 11, 2 km närmare bestämt. En månad senare än tänkt, men det är inte det viktigaste. Så skönt att jag nu har siktet inställt på Hässelbyloppet om två veckor, hoppas bara att jag kan hålla mig frisk.

Jag har dessutom fått nytt träningssällskap som peppar än mer. Linda och Lena som har sprungit tre gånger i veckan hela sommaren drar nu med mig ut, tufft men bra.

Skåne och Köpenhamn

Har haft en härligt social helg i Skåne och Köpenhamn! Kul att ha så många goa att hälsa på. Bara tråkigt att Skåne ligger så långt bort.

Kräftskiva med "tösera" i Jossan och Lindas nyinköpta, nästan nybyggda hus i Vintrie.

Cykelotur

Vi tog en sensommartur med cyklarna på släp till Orsa. Ville passa på och njuta av de sista sommardagarna med test av Orsakajt´n-banan och en titt på första mtb-vasaloppet.





















Vi står på näsan, jag står på näsan ibland när det blir ett gupp... men inte lipar vi nej, det gör ingenting om man i drivan den mjuka ett tag rullar kring...

Tur att kroppen repar sig bra och tur att jag har naprapat-Anneli som kan knäcka rätt det som blir snett ibland.

Cykeltur

Mountainbike är en favoritsysselsättning så här års. Ju knixigare det är, ju roligare blir det. Man tar sig fram på otillgängliga stigar och vägar och långa sträckor tillryggaläggs relativt snabbt. Eftersom jag är en nyfiken tös som gillar att testa nya saker och upptäcka nya ställen så passar detta transportmedel mig superbt.

En tur tidigt i våras, ut på Almare-Stäket.

Även citycykling går bra, här på utflykt i Stockholms södra förorter, Årsta, Liljeholmen, Gröndal och Hägersten.

På bilden Johan och Kristina, picknick i Hägerstenshamnen.

Syskonkärlek

Syskonskara nummer ett. Sovande gosisar, Maja och Kalle.













Syskonskara nummer två. Full fart med Anderssons-barna i Borlänge Samuel, Anna och Maria.

Jobba mitt i sommaren...

Att jobba under semestern är inte det sämsta. När regnet vräker ner och telefonen står tyst i sitt ställ så har jag upptäckt att jag får mycket gjort och inspirationen flödar.

En obearbetad idé som legat på skissbordet och i mitt medvetande i över ett år börjar ta form. Steffans restaurang i Köpenhamn ska få en logotyp och när jag ändå håller på så ska den även få ny webbdesign, menykort, drinkunderlägg, glasdesign, visitkort med mera. Ett nytt designprogram helt enkelt. Vi får hoppas att han gillar det han ser och att han inte hunnit sälja restaurangen innan jag hinner klart...

Nu börjar sommaren

Så snabbt allting kan vända. Från gråmulet, smådeppigt, grinigt och gnälligt till sol i sinne!

Man kan lätt förstå uttrycket när man möter glada människor på tunnelbanan, på trottoaren, i snabbkassan på Konsum (ja, faktiskt även där drar folk på munnen en solig, varm sommardag), överallt. Jag är inte sen att hålla med om att tunna kläder är bättre än tjocka och glada människor är bättre än sura. Det verkar vara så enkelt som att om solen tittar fram och människor får en föraning av den förväntade långa, soliga, underbara, händelserika, fria, lata, aktiva och sociala semestern – så ler de.

Borde inte logiken då säga oss att vi borde jobba mindre och njuta mer av solen när den väl är framme? Mitt förslag är därför enkelt, inför sommararbetstid! Varför finns det ingen som kan gå till EU-val under den parollen?

Lååånghelg

Fyra dagar ledigt i majsolen är inte alls fel. Vi avnjöt sommarens första grillning på klipphällen utanför vårt hus tillsammans med Ivi, Jesper o Jan. Vi seglade med Jesper i väldigt måttlig vind men desto mer sol och maxfarten uppgick till tre knop.

Två härliga mtb-turer i Görvelns naturreservat precis utanför dörren och en löptur blev helgens träningsresultat, det får jag vara nöjd med. Tyvärr har jag just upptäckt att Tjejmilen krockar med dop i Köpenhamn, så nu måste jag hitta ett nytt mål för träningen.

Vi börjar ana något som liknar ordning bland flyttkartonger och gammalt mög. Plötsligt blev lägenheten större och vi kan börja använda ytterligare ett rum mer frekvent. Johan har gett sig i kast med operation Elfahylleförråd och efter många små motgångar med inköpsproceduren (som alltid i den här stan så ska man inte räkna med att det bara är att gå in på byggvaruhuset och köpa det man behöver. Utan att ha gjort en noggrann marknadsundersökning och telefonsamtal för att kontrollera att allt finns på lager ska man inte ens lämna huset, än mindre hyra en hyrbil och ge sig iväg spontant... Men, vi lär oss så sakteliga).

Fyra generationer

Farfars nya rullator och Majas ärvda, 70-tals trehjuling.

Släkten är bäst!

Efter en hektisk jobbvecka med fem dagars arbete avverkade på fyra och avslut med en sur kund, pms och stundande tung begravning så är det lätt att känna sig dränerad på god energi.

Men en helg med släkten i soliga Värmland senare, så är kärleks- och omtankekontot påfyllt igen! Tack alla för en fin helg med ett fint avsked till morbror Lars.

Sköna Maja

Kalle-kula

Johan och jag på promenad med guddotter Isabell som vi nu fått glädjen att stifta närmare bekantskap med.

Besök hos la familia Fylkner

Alexandra (och alla vi andra också) njöt av risotto och goda viner på casa-fylkners takterass, i Varese. Årets första ljumma sommarkväll.

Tomtebobarnen dök upp... och ner. Hektor, Clara, Alice och Bea...

och lilla Clara igen, fast upp-o-ner, charmtroll!

Jugend möter 2000-tal möter 1400-tal

Strada Regia

En vandringsled som går mellan byarna runtom Como-sjön! Vi hann bara gå en halvdagstur, men gör gärna hela rundan, med restaurangbesök och vinpausar efter vägen. Vi stötte på några frivilligarbetande, krattande, skrattande entusiaster som gärna ville berätta om den medeltida borgen som de återfunnit. De pratade italienska och franska om vartannat och pekade och gestikulerade, vi log och svarade belissimo, magnifico...

Efter en runda i skogen träffade vi på hela gänget igen när de åt lunch. Vi fick inte passera utan att stanna för att dela panini, vin, godis och hembakta kakor med dem. Tutto! Bredvid Johan står självaste presidenten (på vänster sida ; ).

Lago di Como

Como-sjön var nästa plats med bra utsikt och höga berg som föll masen på läppen. Jag måste hålla med om att det är ett helt magiskt ställe! Vi fann det här lilla, något slitna, vattenskadade huset som vi tänkte att vi kunde förbarma oss över.

Jag längtar till Italien..

..till Italiens sköna land, där små citroner gula de växa uppå land. Var det inte så den gick, sången om Italien som vi sjöng i kören?

I en liten Fiat Punto med bucklor och repor puttrade vi runt i makligt tempo i slow-foodens rike, Piemento. Vi körde genom risfält efter risfält mot en smått overklig fond av höga, snöbeklädda berg, likt Långbens hopfällbara husvagns-solfjäder-kuliss på julafton.

Med en dalmas i bilen så fick vi lov att vänta tills vi kom till en kulle för att kunna picknicka. Utsikt är ju ett måste för en tvättäkta mas.

Tomhet.

Konstigt att plötsligt så finns han inte mer, min kära morbror Lars. Han som alltid har varit en trygg, snäll, omtänksam, genuin och varm person som funnits nära. Sista tiden i hans liv var tuff och tyngd av sjukdom.

Jag saknar hans lugna, sävliga och lite strävsamma sätt.
Saknar tryggheten och lugnet som han ingav.
Saknar hans sinne för humor.
Saknar att inte kunna hälsa på eller att han kan komma förbi.

Men han lever kvar och kommer att hälsa på oss då och då, i minnet och i sinnet.

Picknick auf deutch

En vårig, solig, härlig söndag i kungens trädgård tillsammans med ett gäng tyskar, en hel del canadagäss, ett par fransoser och en hel hoper kineser, hur roligt kan det vara? Jo, mycket roligt och välgörande för själen! Underbart att det finns gott folk som inte räds besväret att packa en picknick och skumpa kollektivt! Att trängas med turister, konstiga hundägare utan pli och svettluktande tonåringar hindrar inte Susanne, Dahab, Anna, Robert, Peter och Emelie från att kuska ut till Drottningholm för en fika i engelska trädgården, toppen tycker jag!

Nu är även jag IPhone-frälst!

Vår i stan!

Jag slås fortfarande med häpnad varje vår i min "nya" hemstad, Stockholm. När termometern kryper över 10 plus och solen tittar fram, då väller dom ut...

Plötsligt lever stan och dess invånare upp. Varje uteservering och trottoarkant fylls av lattesörplande, öldrickande, leende och vackra människor! Vart har de varit hela långa vintern? Det är och förblir en gåta.

Yoga, äntligen, inte full rörlighet och inte full koncentration, men ändå en start! Smet förbi NKs hälsobar och tog en supergod smoothie efter passet, gott!

Vårens delmål

Mina compadres i vår. Nytt är pulsklocka och fotpod som ska mäta hur långt skorna ska gå – födelsedagspresent från Johan!

För att inte återigen trilla in i ett våldsamt arbetstempo och för att behålla fokus på nyårslöftet så tänker jag pytsa in några roliga utmaningar inför våren.

Socialt: Håll kontakten och gör roliga saker tillsammans!

Träning: Vårruset 5 km, låter inte mycket för världen, men efter en bukoperation så tror jag det kan vara ett rimligt uppställt mål till slutet av maj.

Boende: Alla flyttkartonger ska vara borta innan mars, kanske har vi även lyckats få upp en ny tapet i vårt ena sovrum innan vårens slut?

Resor: Italien, behöver inte säga mer, nu ska det bli av!

Nymodigheter..

Jag gick och köpte en 5-årsdagbok. Men, varför då, jag har ju en blogg?
Jag gick med i ett träningsforum med träningsdagbok! Men, varför då, jag har ju en filofax? Verkar som om behovet av att planera och anteckna resultat är ett tecken i tiden, eller är det bara jag?

Efter snart 4 veckor i sjuksängen så är lusten att börja träna, planera aktiva semestrar och faktiskt även att börja jobba, stor. Lite mer stimulans än mina egna tankar och planer blir nog bra tror jag. Ser fram emot en härlig, frisk och stark vår, tjoho!

Fritidens år

2009, det ska bli ett fritidens år! Det började bra med en långhelg i Jämtlandsfjällen som gav mersmak. Sedan följde en intensiv jobbperiod där årets tema kom lite på skam och övertiden snabbt tickade iväg. Att det kan vara så svårt att hålla ett så till synes enkelt löfte...

Är det för roligt att jobba? Eller är det för svårt att tillåta sig själv att inte jobba?

Efter en veckas sjukskrivning då jag inte kan eller får jobba, så börjar min överhettade hjärna faktiskt komma ner i varv. Börjar kunna hinna tänka klart mina tankar och tänka dem en gång till ur ett annat perspektiv. När allt kommer omkring så blir slutsatsen att nyårslöftet är bra! Nu blir nästa steg att bryta ner det i delmål och försöka uppnå dem. Om jag skriver ner delmålen i en blogg så blir de ju än mer svåra att bryta. Så ska det bli, fritidens år 2009!

Jaha, så var man här då... i bloggarnas förlovade land. Kanske något sent men vad brukar man säga... better late then never. Välkommen att följa mina vindlande inlägg, högt och lågt, hit och dit.