..till Italiens sköna land, där små citroner gula de växa uppå land. Var det inte så den gick, sången om Italien som vi sjöng i kören?
I en liten Fiat Punto med bucklor och repor puttrade vi runt i makligt tempo i slow-foodens rike, Piemento. Vi körde genom risfält efter risfält mot en smått overklig fond av höga, snöbeklädda berg, likt Långbens hopfällbara husvagns-solfjäder-kuliss på julafton.
Med en dalmas i bilen så fick vi lov att vänta tills vi kom till en kulle för att kunna picknicka. Utsikt är ju ett måste för en tvättäkta mas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar